Atende ka organiza festa Australia nian? Tuir mai mak buat ne'ebé ita presiza hatene.

Australia Explained - Party Etiquette

Festa iha uma normalmente halo iha uma kotuk kuandu klima diak. Credit: ibnjaafar/Getty Images

Get the SBS Audio app

Other ways to listen

Kultura ema Australiano sira nian mak sempre rilex tebes no sempre foti oportunidade atu selebra momentu espesial sira. Maibe laos deit eventu sira hanesan iha negosiu nian mak presiza iha etika ka norma, maibe iha festa normal sira seluk iha espetasaun atu ema halo tuir norma ka etika ne'ebe mak iha.


Pontu chave sira
  • Regra Etiquete ne'e rigorozu ba festa emprezariál sira, maibé reuniaun sosiál sira mós envolve espetativa kulturál ba konvidadu sira.
  • Iha Australia, baibain ita bele lori prezente ki'ik ida bainhira ita vizita ema ida nia uma, ida ne’e atu hatudu it abele azuda sira duke sira gasta hahan ka osan ba ita.
  • labarik Labarik sira nia festa halo tuir espetativa kulturá ida-idak nian, ne'ebé inklui prátika fó prezente ba sira.
Selebrasaun festa ne'ebe mak komun tebes ba ema Australiano sira mak hanesan; labarik sira nia tinan, muda ba uma foun, no han kalan hamutuk ho familia ka kolega sira.

Maibe atu organiza festa ida iha uma, presiza hare tempu ne'ebe mak diak.

Hasoru malu ho familia ka kolega sira mak selebrasaun ne'ebe klasiku tebes iha Australia, selebrasaun ida ne'e halo liu husi baut ida ne'ebe sira temi " barbie" our ka BBQ ne'ebe iha ne'eba sira tunu na'an ho hemu hamutuk. Normalmente hasoru malu ne'e halao iha fin de semana ka loron feriadu.

Australia Explained - Party Etiquette
Bainhira atende eventu negosiu nian, Sra. Hardy hateten katak labele atu hela kleur liu ka halo festa to'o dadersan. Credit: xavierarnau/Getty Images
Tuir Sr. Zafire Hardy hanesan Diretor ba Australian School of Etiquette (Eskola Australia nian kona ba etika), festa BBQ mak hanesan festa numeru un ne'ebe ema hare hanesan divretir tebes. Festa ho tema ne'e troka tiha festa formal han kalan nian ne'ebe ema uluk halo iha tinan "80" ho 90".

"ida ne'e normalmente involve tein BBQ iha liur no ema barak mak haleu fatin ne'e. Ida ne'e informal, rilex no casual tebes"

Maibe ida ne'e la hanesan ho festa negosiu ka formal nian, esemplu hanesan festa natal nian.

Hanoin ba katak- ida ne'e festa formal ka negosiu nian, laos eventu sosial. Tanba ne'e hare kuidadu ho konsumu bebida alkohol liu-liu ne'ebe mak bele afeta ita nia hahalok. Ita nia ropa mos tenki apropriu, laos hatais ropa badak ka ropa ne'ebe mak tesi ou ka kamiza sira ne'ebe mak tabele tun sae.
Zarife Hardy
Nia mos aumenta tan katak, durante festa nia laran koalia ho ema seluk mos ho respeita, inkluido la koalia aat ita nia kolega ka chevi sira.

Kona-ba festa iha uma, ate festa ne'e casual to'o oinsa maibe importante atu maintain nafatin etika ba ema ne'ebe mak halo festa no konvidadu sira.

Sra. Hardy sujere tan katak "Buat ida ne'e importante tebes mak hatene no deside se mak ita atu konvida, hili ema ne'ebe mak bele kahor ba malu ho diak tebes.

Atu eventu ida lao ho diak, preparasaun ho diak importante tebes atu nune'e ema sira ne'ebe ita konvida senti hakmatek no kontenti.

Nia hatutan tan " hanoin ba katak kuandu ita nia konvidadu sira to'o iha ita nia fatin, ita bele fahe tempu ho sira, laos prokupadu fali iha dapur ka halo buat ruma ou ka tau hela meza.

Atu asegura ita nia konvidadu sira senti kontente, ita tenki prepara ona bebida ne'ebe mak prontu atu foi, hase sira no halo konversa ho sira no intrudus sira ba ema seluk.
Zarife Hardy
Ba konvidadu sira, labele ba atende ema nia eventu ka festa ho liman mamuk, aunaser ita nia familia rasik.

Sam Sharma, hanesan fundador no mos CEO ba Estudante estranjeiro sira iha Australia haktuir katak; hanesan ema ne'ebe hetan konvite ba ema nia uma, ita tenki lori netik hahan ka hemu ruma bainhira ba atende eventu ne'e.

Sr. Shrama mos esplika" idea diak mos se ita bele husu ba uma nain, se sira hakarak atu ita lori sasan spesifiku ruma ne'ebe bele azuda sira durante sira nia festa. Tanba sira ne'ebe organiza festa ne'e servisu boot ona ba sira, nune'e ita bele azuda netik se ita bele lori buat ruma ba sira nia uma.

Australia Explained - Party Etiquette
Se iha hahan ruma ne'ebe ma resin, ita bele oferese ba konvidadu sira no bele tau iha masa hahan nian. Maibe husik ba uma nain mak deside. Source: Moment RF / Sergey Mironov/Getty Images
Ba festa la tardi laos deit hatudu ita nia respeita ba festa nain, maibe mos hatudu pratikalidadi.

Sr. Shrama hatutan" iha Australia, ba festa ho oras ne'ebe mak determina ona importante tebes ba festa ne'e. Labele ba tardi liu, se lae, ita la hetan hahan. Ida ne'e posibilidade bele akontese".

Azuda uma nain durante festa hanesan opsaun ida maibe diak se ita bele halo ida ne'e.
"Se ita bele azuda uma nain tein hahan ruma, ou ka azuda festa nia selebrasaun, no mos hamos uma depois de festa, sempre hetan apresiasaun husi uma nain".

Hanesan estudante internasional, Sr. Sharma to'o iha Australia tinan 17 anos liu ba no nia aprende terminolojia slang ne'ebe asosiadu ho maneira Australiano sira halo festa husi kedan tempu uluk.

Nia fahe lai fuan slang importante balun:

  • Bubbles = sparkling wine 
  • BYO = Bring Your Own [drink] 
  • snag = sausage 
  • bring a plate = invitation for guests to bring some food to share 
Sr. Sharma haktuir; se ita iha alerjia ba hahan ka hemu ruma, ita tenki pratika hodi fo hatene uma nain antes de festa, ou ka lori hahan ne'ebe ita bele han rasik".

“Normalmente kuandu ita atu konfirma ba tuir festa ruma, ema sei husu se ita iha alerjia ba hahan ruma ou ka se ita iha pedidu ruma, hanesan hahan vegan, vegetarian, gluten-free, ida ne'e importante atu festa nain hatene uluk antes'.

Sr. Sharma esplika " Se lae, buat ne'ebe mak hau halo mak, tanba hau ema vegetarian ida, hau sempre lori hau nia hahan rasik. Hau atende ona festa barak, tanba ne'e hau hatene dala ruma festa nain sira sente ladiak kuandu sira laiha hahan ne'ebe bele oferese ba hau baseia ba hau nia dieta.

Australia Explained - Party Etiquette
Sr. Sharma hateten; ba festa tinan nian ne'ebe mak halo iha fatin formal ruma, normalmente konvidadu sira seluk mesak sira nia hahan, aunaser ema ne'ebe mak halo festa hateten sira mak selu. Credit: Thomas Barwick/Getty Images

Parties for the little ones

Iha festa labarik sira nian, festa nain mak responsavel ba hahan.

Senhora Sonja Herzberg, inan husi oan nain rua husi Melbourne, esplika espetasaun komun ba festa labarik nian.

"Festa nain mak responsavel ba hahan labarik ho boot nian. Presiza husu sira nia hahan dieta tanba ema bele moras. Tanba ne'e festa nain normalmente fo hahan jeral ne'ebe mak kobre hotu dieta sira ne'e, hodi nune'e bele proteze konvidadu sira no mos uma nain mos".

Sra. Herzberg mos hatutan; "nune'e mos uma nain bele fo mos hemu ka bebida soda ruma ba senhora sira ne'ebe isin rua, tanba sira la hemu alkohol".

Australia Explained - Party Etiquette
Ema ne'ebe mak hare labarik sira iha responsabilidade atu tau matan ba labarik sira ne'ebe mak sira lori ba festa ema nian. Credit: Jason Edwards/Getty Images
Maski importante tebes atu asegura katak hahan ba labarik ho ema boot sira, festa nain la presiza gasta barak ba festa ne'e.

Senhora Herzberg sujere iha fatin balun iha Australia ne'ebe mak baratu atu selebra labarik sira nia tinan.

“Ema bele fo hahan paun peri ou ka ema bele mos hola hahan ne'ebe karun ka aluga fatin hahan sira. Ida ne'e various maibe hau seidauk iha esperensia katak ema la gosta hahan ne'ebe festa nain oferese".

Senhora Herzberg esplika " paun peri ka iha ne'e ema bolu "fairy bread" mak paun tradisaun Australia nian. Ida ne'e iha 100 ka 1000 paun ne'ebe kose ho mantega depois koa paun ne'e ba haat hanesan katupa. Se lae festa pies hanesan tradisaun hahan iha Australia".

Nune'e mos sai hanesan tradisaun ba inan aman ka festa nain atu prepara " pary bags" ka hahan balun atu fo tuir labarik konvidadu sira bainhira sira fila uma.

Australia Explained - Party Etiquette
Sra. Hardy husi Australian School of Etiquette fo konselhu atu labele lori prezenti karung ba labarik sira nia festa tinan nian. " ita la presiza hatudu ita nia nivel ka status ou ka atu prova buat ruma hodi sosa sasan karung ba labaraik ne'ebe halo tinan. Credit: Nick Bowers/Getty Images
Espetasaun ba festa ne'e laos buat ne'ebe mak karung, maibe sasan kiik ruma ne'ebe bele sai hanesan lembransa ka rekordasaun festa nian.

Senhora Herzberg esplika tan saida mak nia prepara ba nia oan ne'ebe sei halo tinan lima nia festa.

" Ami sosa ona miniatura espelhu ho lapis koloridu no mos kartaun mamuk atu sira bele hakerek mesak, no iha sticker kiik ida atu bele pinta sira nia oin mesak".

Hanesan sasan kreativu ruma ne'ebe sira bele halo mesak no lori ba uma hodi nune'e sira bele iha rekordasaun husi festa ne'e. Ami mos fo hahan midar ruma ba sira kuandu sira liu ona idade tinan tolu.
Ida ne'e hanesan pakoti kiik ida ne'ebe sira bele lori ba uma, hodi nune'e sira bele hanoin ka iha rekordasaun ba festa ne'e. Nune'e mos normalmente akompanya mos ho hahan ruma se sira nia tinan liu ona tinan tolu.
Sonja Herzberg
Nia mos hanoin katak, ita nia intensaun mak importante liu, laos prezenti ne'ebe mak fo.

Sra. Herzberg konklui katak " ba labarik sira ne'ebe mak selebra sira nia tinan, sira kontenti liu kuandu hamutuk ho sira nia kolega sira, laos prezinti ne'ebe mak sira simy. Se sira simu prezinte ne'e diak, maibe sira sei la hanoin hetan prezenti ne'e, buat ne'ebe sira hanoin hetan mak esperensia ne'ebe sira hetan.



Share