Hela fatin saida mak disponivel ba estudante sira Iha Australia

Group of four young adults relaxing on patio outside house with food and drink

Grupu estudante multi-rasional sira goza malu wainhira han-kalan hamutuk iha sira nia hela fatin Credit: JohnnyGreig/Getty Images

Get the SBS Audio app

Other ways to listen

Austrália hanesan nasaun destinu ida-ne'ebé populár tebes ba estudante estranjeiro sira atu mai estuda iha ne'e. Maibe iha tempu hanesan, susar tebes ba estudante sira atu hetan fatin aluga ne'ebe mak baratu no diak ba sira. Iha episode podcast ida ne'e ita sei koalia kona-ba hela fatin saida mak disponivel ba estudante sira, no oinsa estudante sira komprende opsaun uma ka fatin aluga ne'ebé responde ba sira nia nesesidade.


Key Points
  • When looking for accommodation first work out your budget and lifestyle needs
  • Request assistance in your own language on university noticeboards and social media sites
  • Look at the purpose-built student accommodation options near your university or college
  • University-owned accommodation is a great way to adjust to your new city while still being supported
Buka fatin atu hela iha sidade sira iha Australia ne'ebe estudante sira hili atu kontinua sira nia eskola, presija halo kedan wainhira estudante sira hetan konfirmasaun atu mai eskola iha Australia. Estudante barak mak hili hela fatin ka accomodation tuir orsamentu no mos lokalizasaun eskola nian, ne'ebe sira balun halo ona kalkulasaun husi osan bolsu estudu ka osan rasik ne'ebe sira iha. Estudante sira mos dala barak buka fatin atu hela tuir preferensia ne'ebe sira iha. Tuir mai opsaun balun ne'ebe estudante sira bele hili.
Hela ho familia
Tuir Diretur Estudu Australia, Wojtek Wawrzynski, hateten katak hela ho familia Australianu sira mak hela fatin ka accomodation tradisionál ne'ebé estudante sira bele hili hanesan opsaun ida. Familia ne'ebe estudante sira hela normalmente fornese kuartu no hahán. Sr. Wojtek hanesan diretur ba Australia Study, sempre ajuda estudante sira foun tau ho familia balun iha inisiu fulan primeiru hafoin sira to'o mai iha Australia.

Estudante sira ne'ebé hakarak esperiénsia kultura Australia nian, no estudante sira ne'ebé idade sei ki'ik liu no la iha esperiénsia atu moris mesak bele hili opsaun ida ne'e.

Presu média ba hela ho familia Australianu sira mak maizumenus $350 kada semana. Sítiu sira hanesan no ajensia suporta estudante sira hanesan bele ajuda estudante sira buka familia ne'ebe sira hakarak hela hamutuk.

Estudante Timor-oan, Herval de Jesus, hili atu hela ho familia Australianu ida ne'ebe mak nia konhese iha tempu naruk ona. Herval hanesan estudante iha fakuldade saude no medisina, iha escola saude populasaun no foti double major iha moras hadaet no saude publiku iha Universidade New South Wales, Sydney.
Hela fatin estudante nian ne'ebé harii ho objetivu fo ba estudante deit mak hela
Hela fatin ba estudante sira ne'ebe mak hari especial duni ba sira mak hanesan setór ida-ne'ebé habelar lalais tebes iha Australia. Empreza sira iha Australia hari'i apartamentu ne'ebe fo aluga deit ba estudante sira, ne'ebe normalmente presu ba selu apartamentu inkluido ona selu ahi, internet no manutesaun ba apartamentu nee rasik.

Dala barak ita bele hetan apartamentu estudante sira-nian iha uma andar ka konstrusaun boot besik universidade, koléjiu, ka transporte publiku sira.

Presu ba apartamentu ne'e bele selu husi $280-350 kada semana, depende ba númeru ema ne'ebé estudante sira hela ho.

Situs popular sira hanesan , no mak jere aplikasaun ba estudante sira ne'ebe hakarak hela iha fayin ne'e. Estudante sira mos bele aplika liu husi ajensia ne'ebe suporta estudante sira.
young asian woman studies with laptop from home
Credit: Cavan Images/Getty Images
Hela fatin ka accomodation ne'ebe fahe ka hela fatin ne'ebe hamutuk
Bainhira estudante sira hela kleur ona no toman ona sidade ne'ebe sira hela ba, dala barak sira gosta liu atu fahe hela-fatin ka forma grupu atu hela hamutuk.

Hela fatin ne'ebé fahe ba malu, envolve hela iha uma permanente no barak liu mai husi merkadu aluga prinsipál, iha ne'ebé kustu moris fahe entre estudante sira ne'ebe hela hamutuk.

Arranja ida-ne'e fó dalan ba estudante sira atu goza sentimentu independénsia no fleksibilidade bainhira fahe despeza. Opsaun ida ne'e dala barak estudante sira hili atu moris ho fleksibilidade liu. Presu ba aluga depende ba lokalizasaun no tempu mos.

no hanesan fatin situs popular ne'ebe estudante sira buka wainhira sira hakarak aluga uma ho estudante seluk.

Tuir Sr. Aminul Islam Wrubel dehan katak halo koneksaun ho rede média sosiál sira balun bele sai dalan ida-ne'ebé fasil liu atu asegura uma ida ho estudante seluk.

Aminul deskobre katak estudante internasionál sira ladún preukupa kona-ba kualidade moris maibe interese liu sobrevive krize aluga atuál.

Maria Gama, Timor-oan ida ne'ebe agora dadaun foti hela Master ba saude publiku iha universidade Deakin iha Melbourne ho espesialidade iha epidemiolojia no nutrisaun, hili atu hela iha share accomodation ka hamutuk ho ema seluk. Tuir Maria nia esperensia:

Tuir esperensia Aminula nia rasik, hafoin to'o husi Bangladesh nu'udar estudante internasionál, nia kria kedan grupu media sosial ida iha Facebook ho objetivu atu liga estudante sira ne'ebé hasoru difikuldade atu buka uma aluga ho uma nain ka ema ne'ebe fo aluga uma ba estudante sira.

Liu husi nia pajina facebook ne'e, nia hasoru uma na'in barak mak kontente atu fahe sira-nia uma ho estudante internasional sira ne'ebé konsentra ba sira-nia estudu. Nia hatete katak uma nain barak mak "la iha problema no la kria " ulun-moras" ba estudante sira.
Iha hau nia pajina facebook, ha'u iha propriedade privadu barak atu buka ema aluga, no ha'u mós iha estudante barak atu buka hela-fatin, entaun ha'u koko atu liga sira iha hau nia social media ne'ebe hau kria. Dala barak, ida-ne'e lao ho diak tebes.
S M Aminul Islam Wrubel
Husi esperensia ne'ebe nia iha, Aminul enkoraja estudante foun sira atu tama ba sira-nia grupu media sosiál ne'ebe loke husi sira nia universidade.

Nia hanoin katak estudante sira ne'ebé antes ne'e hasoru problema ho hela-fatin kuandu sira mai fo-foun, presija ajuda estudante foun sira.

Nia hatete katak, estudante sira presija uza universidade nia kuadru avizu ho efeitu, no bele hakerek husu ajuda iha sira-nia língua.

"Sira bele hakerek iha sira-nia língua rasik, porezemplu "ha'u foun iha ne'e; ha'u presiza ajuda." Ema ne'ebé haree kuadru avisu iha sira-nia língua rasik sei ajuda estudante ne'e.
SG StudentAccommodation
Imajen ne'ebe hatudu estudante foin-sa'e feto ida husi unversidade ida. Nia hamriik ho orgullu ho oin-midar no kaer hela nia livru eskola nian. Credit: SolStock/Getty Images
Hela fatin universidade nian
Hela fatin universidade nian normalmente besik iha area universidade, estudante sira bele hetan koléjiu no apartamentu rezidensiál oin-oin ne'ebé parte husi propriedadi universidade nian. Hela fatin universidade hirak ne'e dala barak fó opsaun sosiál no apoiu ba estudante sira.

Profesor Sally Wheeler, Vise-Viza-Chanselor (International & Corporate) iha Universidade Nasional Australia, haktuir katak nia hanoin estudante sira ne'ebe seidauk estuda iha Australia tenke hanoin sériu kona-ba hela fatin universidade nian ne'e.
Ida ne'e dalan di'ak tebes atu hasoru ema foun no integra ita-nia an iha ambiente foun, maibé ita sei hetan apoiu
Professor Sally Wheeler
Koléjiu rezidensiál sira fornese hahán, kuartu privadu ne'ebé seguru, apoiu akadémiku, no fatin recreasaun iha kampu.

Senhora Wheeler mos hatete: "Iha universidade barak mak iha hela fatin ida ka rua ne'ebé afiliadu ho universidade ne'e rasik.

Porezemplu, sira iha arranju ho universidade atu uza fasilidade desportivu nian iha universidade nia area "

SG StudentAccommodation
Grupu estudante oin-oin ho idade 20 anos ba leten, la'o tun iha eskada iha kampu sira nian ho hamnasa no ko'alia ba malu. Credit: SolStock/Getty Images
Kustu ba kuartu ida iha koléjiu rezidensiál la hanesan entre universidade ida ho universidade seluk Estudante sira bele selu osan $700 kada semana, maibé ida-ne'e inklui ona fasilidade ne'ebe sira bele uja iha kampu.

Iha kontráriu, hela fatin universidade jerál bele fornese opsaun ba pakote sira hanesan inkluido fasilidade hotu, uja fasilidade balun deit ou ka la uza fasilidade ka moris independente. Ida ne'e opsaun ida-ne'ebé baratu liu bainhira estudante sira prontu atu moris mesak de'it no sei hetan benefísiu husi fasilidade no oportunidade sosiál sira.

Universidade sira jere prosesu aplikasaun ba tipu akomodasaun rua. Balun garante ita-nia kuartu bainhira ita simu sira-nia oferese, maibé balun presiza aplikasaun ketak molok estudante sira transfere mai Australia.

Universidade balun mós jere sira-nia baze dadus rasik ba uma off-kampu ne'ebé bele hetan asesu husi estudante hotu-hotu ne'ebé daudaun ne'e estuda hela iha ne'e no ba estudante foun sira ka sira ne'ebe iha prospetiva atu mai eskola iha Australia.

Further resources

(Australian Government)

Share